Tystnad i Damaskus efter septemberangreppet

Till vänster: klickbar karta från Jerusalem Post

Det är väl ingen som kan bli riktigt klok på vad som egentligen skedde under det israeliska flygangreppet (IAF) i närheten av Dayr az-Zwar, i östra Syrien, natten till den 7 september.

Det kan knappast handlat om flygspaning eftersom incidenten ägde rum mitt i natten. Att det skulle handla om en rutinmässig överflygning som jagades bort av syriskt luftvärn – vilket Syrien först hävdade – låter heller inte särskilt övertygande, eftersom området ligger i ett område som aldrig avpatrulleras av IAF.

Det är också svårt att bedöma huruvida de mål som israelerna sökte förstöra handlade om ett hemligt syriskt kärnvapenprogram utvecklat tillsammans med Iran och Nordkorea, eller om delar av de massförstörelsevapen som Saddam Hussein kanske lyckades föra över till Syrien strax innan Operation Iraqi Freedom sattes igång 2003 – detta kan bara framtiden utvisa.

Vad man emellertid kan slå fast är att det skedde en operation omfattande en flottilj med israeliskt attackflyg av typen F-15I Ra’am (amerikanska Strike Eagles ombyggda för att passa förhållandena i Mellanöstern) eskorterad av F-16I Sufa (likaledes ombyggda amerikanska jaktplan av typen F-16D). Eftersom de israeliska markmålsrobotarna ännu inte är GPS-styrda använde man sig förmodligen av specialförband som infiltrerat syriskt territorium (kanske från irakiska Kurdistan) för att ”lysa upp” målen med laserstrålar. Förbandet torde ha utgjorts av soldater från Sayeret Shaldag – en enhet specialiserad på just sådana uppgifter – som med stor framgång har använts för targeted killings av palestinska terrorister.

Vad man också kan konstatera är att det syriska luftvärnet visade sig häpnadsväckande ineffektivt. Detta är speciellt anmärkningsvärt eftersom man just införskaffat den senaste SAM-teknologin från Ryssland i form av Pantsir S1E-missiler.

Ett intressant faktum är att just detta system från och med nästa år kommer att utgöra Irans huvudförsvar av sina kärnanläggningar. Om israelerna har kommit på ett sätt att överlista Pantsir S1E, så bådar detta inte gott för Ahmadinejad och mullorna, eftersom kärnanläggningarna i sådana fall är mer eller mindre försvarslösa.

Svenska medier noterade den israeliska försvarsstabens tystnad i samband med angreppen, men vad de borde ha tagit fasta på var istället moltigandet från syriskt och iranskt håll – där man annars regelmässigt går i taket så snart som Israel utför en räd.

Denna tystnad säger mer än tusen ord. Man har säkert fått ett och annat att tänka på i Damaskus och Teheran.

Iran presenterar nytt stridsflygplan

Saehghe - Irans nygamla jaktplan

Irans nya stridsflygplan Saegheh ("åskviggen"), presenterades under pompa och ståt i närvaro av den internationella presskåren, förra torsdagen (20 sept.). Irans försvarsminister, Mustafa Muhammed Najjar, hävdade i sitt inledningsanförande att jaktplanet var den amerikanska F-18 Hornets vederlike.

Efter vad jag har kunnat utröna behöver västmakterna inte oroa sig. Planets prestanda kommer inte i närheten av F-18 (som opererar från den amerikanska flottans hangarfartyg och även används av Förenta Staternas marinkår).

Vad iranierna har gjort är helt sonika att pussla i hop delar från sitt förråd av gamla F-14-plan (inköpta av Shahen under 70-talet) med delar från ryska Sukhoi SU-27 Flanker, samt elektronisk utrustning som nyligen införskaffats från Vitryssland.

Denna "hybridfågel" torde knappast kunna utgöra något hot mot vare sig Förenta Staternas eller Israels flygvapen om de bestämmer sig för att slå mot Irans kärnanläggningar.

Irans flygvapen har i alla fall lyckats framställa minst tre Saegheh-plan, vilka alla deltog i flyguppvisningen under förra torsdagen (27-årsdagen av Iran-Irakkriget). Man kan nog slå fast att Irans flygvapenindustri ligger långt ifrån vad som hävdas i den lokala propagandan: att man nu kan kan förse hela flygvapnet med egen materiel av yppersta världsklass.

Sådana uttalanden, som knappt ens mullorna själva kan tro på, får nog tillskrivas försöken från regimen att ingjuta mod i befolkningen inför ett kommande angrepp från västmakternas sida.