Så här skall al-Zawahiris rasistutspel tolkas

Retar upp fanatiker: Obama i bön vid klagomuren, Jerusalem (foto: AP)

En reaktion på det amerikanska valet har nu kommit från Al Qaidas andreman, den egyptiske läkaren Ayman al-Zawahiri i form av en 11 minuter lång diatrib illustrerad med diabildspel och några korta videosnuttar, vilken under dagen lagts ut på diverse islamistiska hemsidor.

Talet

Zawahiri tog först upp det faktum att Barack Obama lovat att intensifiera de amerikanska truppinsatserna i Afghanistan och sade att detta kommer "att misslyckas". Ingen muslim skall tro att USA:s krigspolitik har ändrats bara för att landet har fått en ny president, påpekade nildeltats egen "doktor Död" vidare; och i de engelska undertexterna till talet kunde man läsa: "You appear to be a prisoner of the same view of Arabs and Muslims that the Americans have had. The Islamic Nation has heard your declarations on Israel and has understood that your position towards Muslims is hostile."

Zawahiri fortsatte med ett närmast rasistiskt angrepp på den nyvalde presidenten och sade att Obama inte var någon "hedervärd svart man", utan de vitas "slav". På arabiska använde Zawahiri uttrycket abid al-beit. Detta uttryck betyder "husslav", men blev i den engelska undertiteln "house negro", vilket för en amerikansk åhörare kanske frambringar referenser till gamla sydstatsplantager och servila husslavar i livréer som gjorde allt för att ställa sig in hos sina vita herrar (vilket ytterligare förstärks med gamla filmklipp där Malcolm X presenterar något slags raslära: svarta, muslimer och asiater är ovanligt fina människor; vita, judar och svarta som står i de vitas tjänst är mindre bra). Men för en arab som är obekant med den amerikanska medborgarrättsrörelsens mer bysantinska förvecklingar betyder dock abid något annat.

Abid (عبد‎; plur. abeed عبيد) är ett mycket fult ord och kan närmast jämföras med "nigger". "Abeed" är vad senegalesiska gästarbetere får slängt efter sig i Marocko; liksom sudaneser i Egypten och svarta människor över huvud taget om de visar sig i Mellanöstern. Abid är ett ord som kommit att betyda såväl "slav" som "neger" på det arabiska språket och har alltid en nedsättande innebörd. Det neutrala begreppet för en svart människa är annars aswad (أسود).

Man kan i sammanhanget komma ihåg att den muslimska världen varit ledande vad gäller förslavandet av den svarta befolkningen i Afrika. Sedan Muhammeds erövring av Mecka på 600-talet har c:a 24 miljoner afrikaner gjorts till slavar av araberna - att jämföras med den halva miljon som fördes till USA under triangelhandelns dagar. Slavhandeln västerut kriminaliserades 1815 och den engelska flottan såg till att ingen handel med Amerika ägde rum. Men detta kunde dock inte hindra den arabiska slavhandeln fortsatte över Sahara och Zanzibar, vilket under de senaste 200 åren kom att drabba inte mindre än 2 miljoner svarta människor.

Till en filmsnutt föreställande Barack Obama i bön vid judarnas Klagomur i Jerusalem hördes Zawahiris fördömande ord om att den nyvalde presidenten övergivit "sina muslimska rötter" (Obamas fader var ju muslimsk konvertit) och "förenat sig med islams fiender."

"Du har ju en gång sagt att USA:s politik misslyckats i Irak. Dina generaler medger nu sitt nederlag i Afghanistan", fortsatte han och inskärpte att Obama borde dra lärdom av britternas och ryssarnas öden i Afghanistan och hämta hem sina styrkor från detta land eftersom "islams heliga krigare annars kommer att fortsätta sin strid mot de brottsliga korsriddarnas högborg: Amerika!". Och så vidare...

Kommentar

Det här talet är intressant eftersom det visar på de uppenbara svårigheter Al Qaida har att "sälja" sitt budskap efter det amerikanska presidentvalet. Al Qaida är beroende av att få ut sin "verklighetsbeskrivning" för att kunna vinna rekryter och dra in pengar. USA har beskrivits som en brutal förtryckarstat där alla icke-vita mer eller mindre förföljs - framför allt om de är muslimer. Det faktum att det amerikanska folket i fria val valt en svart person vars fader just var muslim stjälper hela detta budskap över ända. Därför är det viktigt att framställa Obama som "avfälling" och "husslav" i bön i Jerusalem med kippa på huvudet.

Ett annat problem är den genuina popularitet Obama besitter på alla möjliga olika håll över hela världen. När nu Obama ber världen om hjälp att intensifiera kampen mot talibaner och Al-Qaida utgör detta ett propagandabakslag för terrororganisationen av helt andra dimensioner än om George W Bush - som man med framgång lyckats utmåla som universalskurk - hade sagt samma sak.

Ett annat problem utgörs dessutom just av det fokus som Obama valt att rikta mot Afghanistan och Pakistan. Striderna i Irak är över. Al Qaida i Irak (eller ISI, "Den islamiska staten i Irak") har förintats militärt av de amerikanska styrkorna, med viss hjälp av irakiska allierade. Under de närmaste 3-4 åren kommer därför trupperna att tas hem (den första av 16 brigader kommer hem nu till jul). Obama behöver alltså inte ödsla något mer krut på denna krigsskådeplats utan kan istället knyta tillbaka till Afghanistankampanjen som redan har fullt stöd av FN.

Trots att Bushpolitiken alltså fortsätter rent faktiskt (om än med annorlunda retorik) kan inte Obamas radikalislamistiska motståndare koppla samman honom med Operation Iraqi Freedom hur gärna de än skulle vilja, eftersom alla ju redan vet att Obama var emot Irakkriget. Hade jag varit jihadist skulle detta sakernas tillstånd gjort mig definitivt övertygad om djävulens existens.

Den breda motviljan mot USA i arabvärlden under senare år hade inte ju inte att göra så mycket med stödet till Israel, som alla ändå räknar med som ett orubbligt faktum, eller med att USA angrep "muslimska bröder" i Afghanistan under 2001-02. Ilskan kom först med invasionen av Irak, 2003, som man såg som ett angrepp på den rent arabiska självkänslan. Och nu är Irakkriget slut.

Ett Irak som normaliseras och en afghansk insurgentsituation som lunkar på under något års tid under det att USA metodiskt bygger upp sina styrkor och formulerar en strategi för seger skapar inga dramatiska bilder på Al-Jasira. Och framför allt drabbas inga araber... Den arabiska gatan sjunker ned i sitt sedvanliga tillstånd av letargi i dunsterna från vattenpipor och sumpigt kaffe. Detta är en utveckling som Al-Qaida borde frukta mer än något annat.

Läs mer i DN, Svenskan och Sydsvenskan.