fredag 10 oktober 2008

Sjöröveri (6): "Can your admiral do this...?"

Franska gendarmer ur GIGN bordar lyxjakten Le Ponant utanför Somalias kust den 11 april, 2008. Fregatten FS Commendant Bouan (F797) syns i bakgrunden (foto: Ecpad)

Man kan säga vad man vill om våra vänner fransmännen, men ibland visar de prov på rent enastående panache. Bland de många länder som skickat örlogsfartyg till farvattnen utanför Afrikas horn finns det flera som avfyrat varningsskott och till och med gripit en och annan pirat, men endast den franska flottan har gått anfallsvis tillväga, utfört fritagningar och fört sjörövare till franska domstolar - och det har skett vid två tillfällen.
Jag tänkte använda dagens post till att presentera dessa två insatser.

Avril 2008: L'affaire Le Ponant

Den 4 april kapades den franska lyxjakten Le Ponant av somaliska pirater i Adenbukten och fördes till Eyl. Le Ponant är en 288 fot lång tre-mastad jakt som ägs av La Compagnie des Îles du Ponant, och försetts med fyra däck, två restauranger, luxuösa sällskapsrum och hytter för 64 passagerare (pris för en veckas kryssning i billigaste hytten: 20.000 kronor).

I början av april var hon på väg från Seychellerna i riktning Malta för att påbörja en veckokryssning mellan korsfararön och Alexandria. Hon hade vid tillfället inga passagerare ombord, men jämväl 30 mans besättning.

Den franska regeringen beslöt tämligen omgående att man skulle försöka frita besättningen, samt gripa ett antal pirater och föra dem till den franska rättvisan för att statuera exempel.

Uppenbarligen ansåg fransmännen att de flottresurser som fanns tillgängliga inom ramen för CTF 150 inte var tillräckliga, utan man avdelade två fartyg från farvattnen utanför Pakistan för att sköta operationen. Det handlade om den gamla trotjänarinnan helikopterkryssaren FS Jeanne d'Arc (R97), samt fregatten FS Commendant Bouan (F797). Båda dessa fartyg har fungerat som logistiskt understöd från de enheter ur 1ère RPIMa (Frankrikes Navy SEAL) som slåss på koalitionens sida i Afghanistan.

Betecknande nog valde fransmännen inte att använda sig av konventionella militära enheter (såsom RPIMa:s luftburna marininfanterister) för att sköta fritagningen. Istället valde man GIGN (Groupe d'intervention de la gendarmerie nationale). GIGN är en paramilitär styrka på 120 man och 11 officerare som sorterar under gendarmeriet - och inte armén, flottan eller flygvapnet. Man är specialicerad på terroristbekämpning och fritagning av gisslan, samt har - som så många andra elitförband i det kontinentala Västeuropa - en fallskärmsjägarutbildning i botten: man är "paras", helt enkelt...

Den 11 april skred man till verket under fullt dagsljus; dock skedde detta först efter det att lyxjaktens ägare betalat lösensumman och besättningen befann sig i säkerhet. Tydligen ville piraterna behålla jakten för sig själva för att i framtiden låta den fungera som ett "moderfartyg" för att möjliggöra sjöröveriaktioner ute på öppet hav. Dessutom var detta ett slags go-it-alone-operation från Frankrikes sida: minimalt med information om vad som vad i görningen hade förmedlats till fransk allmänhet, och ingen koordination ägde heller rum med andra länders flottenheter.

Operationen bestod dock i att en avdelning GIGN i gummibåtar tog tillbaka jakten, under det att en mindre grupp förföljde piraterna som begivit sig innåt landet i sina Toyota Landcruisers med hjälp av helikoptrar. Sex sjörövare kunde gripas, samt en större del av lösensumman återbördas till rederiet.

Här kan man se ett kort inslag från BBC om hur insatsen gick till:



Remarkabelt i sammanhanget var att amiralen ombord på FS Jeanne d'Arc hoppade i fallskärm ned i vattnet bland GIGN-enheterna som skulle återta Le Ponant från piraterna för att "från fronten" leda koordineringen mellan flottan och gendarmeriet. Detta imponerade givetvis på alla - inte minst de amerikaner som följde fransmännens förehavanden. Vana vid amiraler som mest sitter bakom sina skrivbord och ser ut som uniformerade varianter av svenska bruksdisponenter slängde en flottist ut följande fråga till sina matroskollegor: "Can your admiral do this...?"

Tanken från Frankrikes sida var här att lära piraterna en läxa: "kapar ni ett fartyg, tar vi henne tillbaka; får ni pengar i lösen, tar vi dem och ger dem till de rättmätiga ägarna; tar ni fransmän som gisslan; kommer vi att befria dem, samt hämta några av era pojkar och sätta dem ett par decennier bakom lås och bom i ett franskt fängelse". Läxan gick i korthet ut på att piraterna skulle förstå att den franska staten betraktar en fransk skattebetalares liv såsom heligt och att inget pris är för högt för att rädda honom eller henne... Alltså: ge tusan i franskflaggade fartyg i fortsättningen!

Sjörövarna, som kanske bara har två års koranskola bakom sig, förstod dock inte detta. I september bestämde man sig för att kapa nästa fartyg som flög den blå-vit-röda trikoloren...

Séptembre 2008: L'affaire Carré d'as

Den 2 september kapades den franska segeljakten Carré d'as ("ruter äss") av somaliska sjörövare från Eyl. Ombord fanns det franska pensionärsparet Jean-Yves och Bernadette Delanne, samt en matros/kock. Efter att ha sålt sin elektronikfirma tillbringade den 60-årige segelentusiasten Jean-Yves Delanne stora delar av året på kryss runt om de sju haven. Han är en van seglare, väl medveten om vilka risker som finns i vissa farvatten; men på grund av rådande vindförhållande kom Carré d'as allt för nära den somaliska kusten under sin färd från Australien till Frankrike via Suez. Detta fick ödesdigra konsekvenser för paret. Jean-Yves lyckades dock få iväg ett nödmeddelande via radio till den franska flottan då han upptäckte att hans båt var omgiven av pirater, vilket ledde till att motåtgärder kunde påbörjas nästan omgående. Sjörövarna förde jakten till Eyl och lät meddela världen att man ville ha 1,4 miljoner dollar i lösen, samt att de sex somaliska pirater som förts till Frankrike omedelbart skulle friges, vilket var otänkbara krav för den franska regeringen.

Eftersom fartyget var relativt litet (50 fot) och få personer var involverade som gisslan såg operationen något annorlunda ut vis-à-vis den tidigare fritagningen. Övervakning och planering sköttes av det franska utrikesspionaget DGSE, men leddes formellt av den franske presidenten Nicholas Sarkozy. CTF 150 lät ett av sina franska fartyg "stealthfregatten" FS Le Courbet (F712) sköta såväl skuggning, som stridsledning. Även nu hade franska flottan minimalt samarbete med andra länders sjöstridskrafter. De trupper man använde sig av var en enhet ur flottans CASM (Commando d'action sous-marine, även kallat "Commando Hubert"), som tränats efter modell från Storbritanniens Special Boat Service.

Under natten till den 17 september släpptes ett antal CASM ned i fallskärmar c:a fem kabellängder från det kapade fartyget. Simmande begav man sig till målet och klättrade ombord. Piraterna som befann sig i sömn efter en hel dags khat-tuggande kunde enkelt övermannas, med undantag för den ende "nyktre" ombord, som tydligen sträckte sig efter ett vapen och omedelbart skjöts ihjäl. Såväl fartyg som gisslan kunde bärgas - och ytterligare sex somaliska pirater kunde föras till Frankrike för att ställas inför rätta.

Förhoppningsvis har sjörövarna nu lärt sig sin läxa: jävlas inte med franska fartyg.

Efterspel: Piraterna känner sig kränkta

Under avdelningen "Tillvaron är absurd" kan man föra in följande efterspel till de franska insatserna för att rädda sina medborgare: piraterna vill nu ha ersättning av den franska staten för att ha blivit kränkta!

Den radikalislamistiska terrororganisationen Al-Shabaab, liksom utbrytarstaten Puntlands regering anklagar Frankrikes regering för "kidnappning" av somaliska medborgare i och med att piraterna fördes inför fransk domstol: "Frankrike har kränkt de mänskliga rättigheterna".

Abdiaziz Yusuf Harin, talesman för Puntlands regering fordrar även ersättning för den Toyota Landcruiser som franska GIGN sköt sönder vid gripandet av pirater i april.

JUST IN:

Det iranska "spökskeppet" Iran Deyanat har just släppts... Kanske finns det något att rapportera i morgon.

15 kommentarer:

daniel sa...

varför kan inte mitt moderland visa sådan kurage? kanske därför de vill lagstadga Civilkurage? ^^

mvh Avundsjuk.

Anonym sa...

Fransmän är tuffa! :-D

Och fransmän levererar, till skillnad från vissa andra ;-) som gör mycket väsen - men klarar inte av att utföra liknande operationer med "skalplen". Där är det bara släggan/yxan som gäller.

MVH

Johan sa...

"anti-terroristbekämpning"? Är man anti till terroristbekämpning då, eller bekämpar man anti-terrorister? Det räcker med antiterrorism eller terroristbekämpning, annars får ordet motsatt betydelse. (lite nitpicking, men är det en blog med militärt tema så är det viktigt med rätt termer och definitoner.)

Sen håller jag med om att det är bra att något land i alla fall försöker göra något, även om det bara är löjligt med en amiral som hoppar fallskärm och leder en taktisk operation.

Det finns lägre (och förmodligen yngre) officerare som är bättre lämpade för det, de få amiraler man har ska använda sin erfarenhet och kompetens till att planera, organisera och fatta komplicerade strategiska beslut, inget annat.

Krigsblogg 2007 sa...

"anti-terroristbekämpning..." Ja det blev förbaskat dumt.

Tack!

/Erik

Berit sa...

Skönt att se att fransmännen inte i vanlig ordning sträcker armarna i luften:
"Nous sommes défaits"

Anonym sa...

johan: glöm ej vilken psykologisk effekt det har för manskapet att amiralen är med på första linjen!

Sen är det aldrig fel att amiralen själv har koll på vad som sker nere på "marken". Skrivbordsamiraler kan annars lätt förlora kontakt med verkligheten. Du har säkert sätt filmen Ärans väg?

MVH

Militära Reflektioner sa...

Bra att du skriver om sjöröveri, Erik. Afrikas kuster har haft problem med pirater sedan decennier tillbaka om inte sedan de stora upptäckarnas tid. Men det är otäckt att läsa om hur de härjar där. Det är inte bra för handeln eller kontinentens utveckling.

Fortsätt skriva om detta!

Mork sa...

Fransmännen är alltid tuffa och alltid oberoende. Deras nukleära styrkor "force de frappe" tror jag var en klart bidragande orsak till att Sovjet höll tassarna borta från Västeuropa.

BR sa...

"Can your admiral do this?"
Ett bra svar på den frågan är "My admiral stays on his post to lead and supervise the operation.
Fast om frågan hade gått till någon av de brittiska soldaterna i "Desert Storm" hade han/hon kunnat svara med ett rungande NoSir but my general can!
Den brittiske ÖB´n där Sir Peter de la Billière, SAS-utbildad, var mycket vältränad och fallskärmsutbildad.

Anonym sa...

Hur ska amiralen sittandes i sin fåtölj kunna leda en stormningsaktion?

Till skillnad från riktiga sjöslag som kan pågå i timmar och t o m dagar så är sådana aktioner per definition av typen fire-and-forget och om allt går rätt till ska det vara över på några minuter.

När den väl är igång så kan man inte göra mycket åt saken. Det finns ingen tid att småprata med amiralen om vad man ska göra näst, ingen tid att ringa till sin mamma, ingen tid ens att ringa till prästen för sista smörjelsen om det skulle behövas...

Med andra ord är alla eventualiteter inövade och det finns handlingsplaner för alla tänkbara scenarion till den graden att det sitter i ryggmärgen.

BR sa...

Fel bäste anon!
En amiral skall ha en överblick över en operation som understöds av flottstridskrafter på ett sätt som han inte kan få genom att följa med en attackstyrka som dessutom rimligen består av mycket unga män med en fysik överlägsen amiralens.
Dagen kommunikations- och informationsmodaliteter ger en amiral information, ofta i realtid om en operation (och ev. motoperationer och andra komplikationer) genom satellit, helikopterspaning, radar, radio och dator på ett sätt som inte en simmande sjöofficer inte kan få.

Specialoperationer av den franska typen genomförs givetvis bäst av unga vältränade män under ledning av yngre officerare av, låt oss säga majors, eller LtCol grad.

Den aktuelle amiralens hopp och dopp var givetvis bara ett utslag av gallisk machoism inför hemmamedia
/BR

Anonym sa...

BR:

Du verkar missa det jag försöker påpeka. Såg i förrgår The fog of war, dokumentärfilmen om McNamara.

En intressant detalj som jag la märke var följande. Under WW II jobbade McNamara med att sammanställa statistiken av allierades bombningar i Europa. Man kom snabbt fram till att hela 20% av uppdragen avbröts. Bombplanens besättningar angav olika skäl till detta, men man förstod att det handlade om ingenting annat än rädsla..

Man led alltså av stort bortfall då man inte kunde använda resurserna till 100%.

Vad gjorde man åt saken? Befälet berättade för sina soldater att han själv är med vid nästa anfall och den som avbryter uppdraget kommer ställas inför krigsrätt. Efter detta avbröts i princip inga uppdrag!

Nu till det aktuella franska fallet. Gisslan var fria. Piraterna hade pengarna och segelbåten kvar i sitt "ägo". Nu ska ett antal män ge sig ut på ett farligt uppdrag för att rädda pengarna och båten (och naturligtvis landets ära). Amiralen visar sin uppskattning för manskapets offervillighet genom att själv delta. Dessutom när det är dags att agera nästa gång och när amiralen kräver av sina män saker som är på gränsen till det möjliga kommer de att veta att amiralen och ledningen i stort är bakom de och att amiralen själv vet vad han talar-och-beslutar om.

MVH

BR sa...

Bäste anon!
Mina hälsningar tillbaks.
Amiraler har generellt inte den fysik som krävs för att delta i kommandooperationer med män i 20-25-års åldern. Så enkelt är det. Var person på den plats där han/hon gör störst nytta och för en amiral är det i en ledningscentral på ett basfartyg.
Det är säkert inga problem med stridsmoralen i en elitstyrka som GIGINT även utan medverkande amiral. Eller vad tror du?
/BR

Anonym sa...

Käre BR!

Amiraler är ju förbrukningsvara. Deras jobb är att föra krig. Kan en president åka jaktflyg för att landa på ett hangarfartyg enbart för en fotosession så kan nog en amiral i sina bästa år hoppa från en helikopter för att slåss med banditer :P

http://korturl.se/yxej

Eller hur?

soulard sa...

Affaire Ponant, följder:
De sex grippna somalier blev förda tillbaka till Somalien tillsammans med 3 andra, som ej kunde dömas av fransk domstol.
Endast 5% av lösensumman blev återfunnen.

Om att amiralen hoppade med:
Vissa officerare inom franska försvaret faktiskt gillar sitt arbete, jag tvekar inte om att officerarna inom svensk marinkommando också skulle gärna hoppa med om tillfället gavs.