Sjöröveri (6): "Can your admiral do this...?"

Franska gendarmer ur GIGN bordar lyxjakten Le Ponant utanför Somalias kust den 11 april, 2008. Fregatten FS Commendant Bouan (F797) syns i bakgrunden (foto: Ecpad)

Man kan säga vad man vill om våra vänner fransmännen, men ibland visar de prov på rent enastående panache. Bland de många länder som skickat örlogsfartyg till farvattnen utanför Afrikas horn finns det flera som avfyrat varningsskott och till och med gripit en och annan pirat, men endast den franska flottan har gått anfallsvis tillväga, utfört fritagningar och fört sjörövare till franska domstolar - och det har skett vid två tillfällen. Jag tänkte använda dagens post till att presentera dessa två insatser.

Avril 2008: L'affaire Le Ponant

Den 4 april kapades den franska lyxjakten Le Ponant av somaliska pirater i Adenbukten och fördes till Eyl. Le Ponant är en 288 fot lång tre-mastad jakt som ägs av La Compagnie des Îles du Ponant, och försetts med fyra däck, två restauranger, luxuösa sällskapsrum och hytter för 64 passagerare (pris för en veckas kryssning i billigaste hytten: 20.000 kronor).

I början av april var hon på väg från Seychellerna i riktning Malta för att påbörja en veckokryssning mellan korsfararön och Alexandria. Hon hade vid tillfället inga passagerare ombord, men jämväl 30 mans besättning.

Den franska regeringen beslöt tämligen omgående att man skulle försöka frita besättningen, samt gripa ett antal pirater och föra dem till den franska rättvisan för att statuera exempel.

Uppenbarligen ansåg fransmännen att de flottresurser som fanns tillgängliga inom ramen för CTF 150 inte var tillräckliga, utan man avdelade två fartyg från farvattnen utanför Pakistan för att sköta operationen. Det handlade om den gamla trotjänarinnan helikopterkryssaren FS Jeanne d'Arc (R97), samt fregatten FS Commendant Bouan (F797). Båda dessa fartyg har fungerat som logistiskt understöd från de enheter ur 1ère RPIMa (Frankrikes Navy SEAL) som slåss på koalitionens sida i Afghanistan.

Betecknande nog valde fransmännen inte att använda sig av konventionella militära enheter (såsom RPIMa:s luftburna marininfanterister) för att sköta fritagningen. Istället valde man GIGN (Groupe d'intervention de la gendarmerie nationale). GIGN är en paramilitär styrka på 120 man och 11 officerare som sorterar under gendarmeriet - och inte armén, flottan eller flygvapnet. Man är specialicerad på terroristbekämpning och fritagning av gisslan, samt har - som så många andra elitförband i det kontinentala Västeuropa - en fallskärmsjägarutbildning i botten: man är "paras", helt enkelt...

Den 11 april skred man till verket under fullt dagsljus; dock skedde detta först efter det att lyxjaktens ägare betalat lösensumman och besättningen befann sig i säkerhet. Tydligen ville piraterna behålla jakten för sig själva för att i framtiden låta den fungera som ett "moderfartyg" för att möjliggöra sjöröveriaktioner ute på öppet hav. Dessutom var detta ett slags go-it-alone-operation från Frankrikes sida: minimalt med information om vad som vad i görningen hade förmedlats till fransk allmänhet, och ingen koordination ägde heller rum med andra länders flottenheter.

Operationen bestod dock i att en avdelning GIGN i gummibåtar tog tillbaka jakten, under det att en mindre grupp förföljde piraterna som begivit sig innåt landet i sina Toyota Landcruisers med hjälp av helikoptrar. Sex sjörövare kunde gripas, samt en större del av lösensumman återbördas till rederiet.

Här kan man se ett kort inslag från BBC om hur insatsen gick till:

Remarkabelt i sammanhanget var att amiralen ombord på FS Jeanne d'Arc hoppade i fallskärm ned i vattnet bland GIGN-enheterna som skulle återta Le Ponant från piraterna för att "från fronten" leda koordineringen mellan flottan och gendarmeriet. Detta imponerade givetvis på alla - inte minst de amerikaner som följde fransmännens förehavanden. Vana vid amiraler som mest sitter bakom sina skrivbord och ser ut som uniformerade varianter av svenska bruksdisponenter slängde en flottist ut följande fråga till sina matroskollegor: "Can your admiral do this...?"

Tanken från Frankrikes sida var här att lära piraterna en läxa: "kapar ni ett fartyg, tar vi henne tillbaka; får ni pengar i lösen, tar vi dem och ger dem till de rättmätiga ägarna; tar ni fransmän som gisslan; kommer vi att befria dem, samt hämta några av era pojkar och sätta dem ett par decennier bakom lås och bom i ett franskt fängelse". Läxan gick i korthet ut på att piraterna skulle förstå att den franska staten betraktar en fransk skattebetalares liv såsom heligt och att inget pris är för högt för att rädda honom eller henne... Alltså: ge tusan i franskflaggade fartyg i fortsättningen!

Sjörövarna, som kanske bara har två års koranskola bakom sig, förstod dock inte detta. I september bestämde man sig för att kapa nästa fartyg som flög den blå-vit-röda trikoloren...

Séptembre 2008: L'affaire Carré d'as

Den 2 september kapades den franska segeljakten Carré d'as ("ruter äss") av somaliska sjörövare från Eyl. Ombord fanns det franska pensionärsparet Jean-Yves och Bernadette Delanne, samt en matros/kock. Efter att ha sålt sin elektronikfirma tillbringade den 60-årige segelentusiasten Jean-Yves Delanne stora delar av året på kryss runt om de sju haven. Han är en van seglare, väl medveten om vilka risker som finns i vissa farvatten; men på grund av rådande vindförhållande kom Carré d'as allt för nära den somaliska kusten under sin färd från Australien till Frankrike via Suez. Detta fick ödesdigra konsekvenser för paret. Jean-Yves lyckades dock få iväg ett nödmeddelande via radio till den franska flottan då han upptäckte att hans båt var omgiven av pirater, vilket ledde till att motåtgärder kunde påbörjas nästan omgående. Sjörövarna förde jakten till Eyl och lät meddela världen att man ville ha 1,4 miljoner dollar i lösen, samt att de sex somaliska pirater som förts till Frankrike omedelbart skulle friges, vilket var otänkbara krav för den franska regeringen.

Eftersom fartyget var relativt litet (50 fot) och få personer var involverade som gisslan såg operationen något annorlunda ut vis-à-vis den tidigare fritagningen. Övervakning och planering sköttes av det franska utrikesspionaget DGSE, men leddes formellt av den franske presidenten Nicholas Sarkozy. CTF 150 lät ett av sina franska fartyg "stealthfregatten" FS Le Courbet (F712) sköta såväl skuggning, som stridsledning. Även nu hade franska flottan minimalt samarbete med andra länders sjöstridskrafter. De trupper man använde sig av var en enhet ur flottans CASM (Commando d'action sous-marine, även kallat "Commando Hubert"), som tränats efter modell från Storbritanniens Special Boat Service.

Under natten till den 17 september släpptes ett antal CASM ned i fallskärmar c:a fem kabellängder från det kapade fartyget. Simmande begav man sig till målet och klättrade ombord. Piraterna som befann sig i sömn efter en hel dags khat-tuggande kunde enkelt övermannas, med undantag för den ende "nyktre" ombord, som tydligen sträckte sig efter ett vapen och omedelbart skjöts ihjäl. Såväl fartyg som gisslan kunde bärgas - och ytterligare sex somaliska pirater kunde föras till Frankrike för att ställas inför rätta.

Förhoppningsvis har sjörövarna nu lärt sig sin läxa: jävlas inte med franska fartyg.

Efterspel: Piraterna känner sig kränkta

Under avdelningen "Tillvaron är absurd" kan man föra in följande efterspel till de franska insatserna för att rädda sina medborgare: piraterna vill nu ha ersättning av den franska staten för att ha blivit kränkta!

Den radikalislamistiska terrororganisationen Al-Shabaab, liksom utbrytarstaten Puntlands regering anklagar Frankrikes regering för "kidnappning" av somaliska medborgare i och med att piraterna fördes inför fransk domstol: "Frankrike har kränkt de mänskliga rättigheterna".

Abdiaziz Yusuf Harin, talesman för Puntlands regering fordrar även ersättning för den Toyota Landcruiser som franska GIGN sköt sönder vid gripandet av pirater i april.

JUST IN:

Det iranska "spökskeppet" Iran Deyanat har just släppts... Kanske finns det något att rapportera i morgon.