Sjöröveri (9): Sjöimperiet slår tillbaka...

En mer okom-plicerad tid skildrad av Willem van de Welde: "Royal Navy sänker muslimska sjö-rövare från Bar-bareskstaterna", c:a 1680, olja på duk.

They have been named and shamed... Nu har uppenbarligen den brittiska statsledningen tröttnat på att flottan måste sitta med armarna i kors medan fransmännen tar åt sig all ära, vad gäller bekämpandet av de somaliska piraterna.

Problemet har ju varit lagstiftningen (som jag försökte redogöra för igår). På grund av Den europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna kan ju Royal Navy varken sänka sjörövarnas fartyg, om de inte ertappas, så att säga, in flagranti eller gripa piraterna och föra dem inför brittisk domstol (då de i sådana fall kan söka asyl och, om de frias, leva parasitliv på socialunderstöd från brittiska skattebetalare under decennier, vilket var innebörden i en artikel i The Times tidigare i år). Man har heller inte kunnat lämna över förövarna till somaliska myndigheter, eftersom detta förbjuds av Den europeiska konventionen, enär Somalia praktiserar dödsstraff. Här bryter dock konventionen mot såväl folkrätten som FN-stadgarna för vilka dödsstraffet är ett fullt accepterat förfarande.

Så vad gör man då? Jo, man ändrar lagstiftningen!

Igår föreslogs en ny brittisk speciallag som ger flottan rätt att gå in på somaliskt territorialvatten för att förfölja, sänka och gripa förövare, samt överlämna tillfångatagna pirater till somaliska eller egna myndigheter.

Man har redan varit i diskussion med den somaliska interrimsregeringen och tydligen fått klartecken.

EU-flottan på väg? Tydligen inte...

Till min förra post fick jag en fråga från min läsare "Lz" om vad som händer med EU-flottan som skulle skickas till farvattnen utanför Somalia:

Vad tror du om den kommande EU-styrkan för piratbekämpning som det talades om i början av oktober? Kommer den kunna leda till resultat eller bara till fler örlogsfartyg utanför Somalia som inte gör något?

Det är en intressant fråga.

Sedan en månad tillbaka har det ryktats om att EU skulle skicka sin egen flotteskader för att komplettera CTF 150 (som agerar under Nato-flagg och på uppdrag av FN). Ingenting verkar dock ha skett ännu. De länder som ursprungligen nämndes - och hade svarat jakande gentemot propån från Bryssel - var ursprungligen Belgien, Cypern, Frankrike, Litauen, Nederländerna, Portugal, Spanien, Storbritannien, Sverige (jojo mensan, vi lovade ut en korvett!) och Tyskland. Det hade alltså varit fråga om en större historia.

Kostymen verkar dock ha blivit en tummetott.

Nu handlar diskussionen om att låta eskadern begränsas till en "flottilj" bestående av tre fregatter, varav två skulle lösgöras från den brittiska flottans detachement i CTF 150, nämligen fregatterna HMS Chatham och HMS Lancaster. Övriga länder skulle bidra med mindre insatser av typen spaningsflygplan (Spanien utlovade exempelvis en "Orion"-patrull, med hemmabas Djibouti). Frågan är dock vilken nytta EU-flottan skulle kunna göra. Om den inte har Rules of Engagement som väsentligen skiljer den från de som CTF 150 har bidrar den nog inte till så mycket mer än att parkera ytterligare fartyg utanför Afrikas horn.

Vetskapen om att EU kanske skall skicka separata sjöstridskrafter har åtminstone inte lett till några sänkningar av rederiernas försäkringspremier (detta kommer fortsättningsvis vara indiciet huruvida vi vinner eller förlorar mot piraterna).