torsdag 2 oktober 2008

Sjöröveri (1): favorit i repris

Välkommen till framtiden... Somalisk pirat ombord på ett kapat fartyg i Adenbukten

Om inget annat händer i världen tänkte jag ägna oktober månad åt att belysa det växande problem som sjöröveriet utgör för politisk stabilitet i världen.

Sjöröveri har kommit och gått i historien - emellanåt har det haft en högkonjunktur och emellanåt har det varit helt försvunnet. Exempel på det senare är under det romerska rikets glansdagar då Medelhavet var imperiets Mare nostrum och inga pirater gjorde sig påminda efter det att triumviren Pompejus sopat havet rent från detta handelns gissel genom omfattande amfibieoperationer mot deras baser i Cilicien, år 67 f. Kr.

Intressant i sammanhanget är att romarnas aktioner mot piraterna också har samband med uppkomsten av internationell rätt. Problemet för romarna (precis som vi har idag med global terrorism) handlade om att sjöröveri är ett exempel på en brottslighet som är gränsöverskridande, får politiska och ekonomiska konsekvenser som liknar de som förekommer i krig, samt inte kan knytas till en stat. Lösningen på detta var att klassa piratdåd som ett slags "folkrättsbrott" och brott mot mänskligheten. Senatorn och juristen Cicero definierade pirater som hostis humani generis ("människosläktets fiender") - en bestämning som återkommer i Parisdeklarationen mot sjöröveri, från 1856 och i det senaste internationella
dokumentet: FN:s havsrättskonvention, från 1982. Från och med Parisdeklarationen var världen också befriad från sjöröveri genom att det brittiska imperiet, via sina överlägsna sjöstridskrafter, kunde hålla haven fria för handel, resande, civilisation och välstånd - precis som en gång romarna.

Dessa halkyoniska dagar verkar tyvärr vara förbi.

Sjöröveriet utanför Afrikas horn är hur som helst i tilltagande. Västmakterna har en flotteskader i området - Combined Task Force 150 - vars uppgift egentligen är att avpatrullera Indiska oceanen för att förhindra Al-Qaida från att använda haven som operationsbas. CTF 150 har Djibouti (i f.d. Franska Somaliland) som "hemmahamn" och omfattar olika fartyg och spaningsflygplan från Danmark, Frankrike, Förenta Staterna, Kanada, Pakistan, Storbritannien och Tyskland. Även EU är i färd med att skicka en egen flotteskader och även ryssarna har en liten flottilj på väg för att bevaka händelseutvecklingen, om än utanför CTF 150:s mandat - som i sista hand garanteras av Säkerhetsrådet. Trots detta har man kunnat göra mycket lite för stävja sjörövarnas aktiviteter. September var den svartaste månaden hittills.

För närvarande ligger ett tiotal fartyg på redden utanför somaliska fiskehamnar som Eyl och Hobyo (gå gärna in på Google Earth och titta närmare på dessa den mänskliga civilisationens juveler). Besättningarna har allt som oftast förts iland för att förhindra fritagningar - den franska flottan har gjort två lyckade fritagningar av egna medborgare och samtidigt passat på att föra med sig ett dussintal somalier till Frankrike för att ställa dem inför rätta. Quid pro quo, som Cicero skulle ha kunnat sagt...

Skälet till att man utför dessa piratdåd handlar naturligtvis om pengar. Sjörövarna vill ha ut lösensummor för besättning, fartyg och last. Detta har lyckats i ett trettiotal fall i år och lösensummorna har legat på c:a 1 miljon dollar i snitt (och tendensen är i stigande). Befolkningen på platser som Eyl och Hobyo är av hävd fiskare, men hela Somalias fiskeindustri omsätter endast 1,5 miljoner dollar årligen, så det är lätt att förstå att sjöröveriet kan te sig attraktivt. Och redan kan man se effekterna i form av ökande brudpriser i samband med giftermål i piratnästena. Bruden skall nu vara höljd i guld och ädelstenar, ha skor från Italien och klänningar inköpta i Dubai. Japanska bilar, mobiltelefoner, storbilds-TV och DVD-spelare skiftar numera hand vid de lokala bröllopen... Tidigare handlade det om ett par getter och ett dussin höns.

Världshandeln - och i förlängningen världens samlade välstånd - är beroende av en fungerande sjötrafik. 90 procent av alla varor och allt gods transporteras till sjöss; och vägen förbi Afrikas horn i riktning till eller ifrån Suezkanalen utgör den viktigaste av alla maritima pulsådror. Redan har de ökande kostnaderna i form av försäkringar och omlagda rutter inneburit c:a en ökning på 1,5 miljoner dollar per dag för de närmast inblandade - och detta oräknat de humanitära "kostnaderna" som drabbar enskilda sjömän, deras familjer och rederierna.

Under oktober månad kommer Krigsbloggen att titta närmare på sjöröveriet, dess grunder och historia, hur taktiken ser ut och förändras, vilka motåtgärder som görs, samt hur olika länder förhåller sig till problemet. Bloggen tänker också vara så anspråksfull att den kommer att föreslå ett par lösningar...

Väl mött!

Dagens neologism: Krigsbloggens läsare känner säkert till att "sjörövare" och "pirat" är synonyma begrepp. Men nu lanserar Dagens Nyheters korrespondent Thomas Hall ytterligare en term: "sjöpirat"... Godmorgon DN!

6 kommentarer:

Tabby sa...

Man måste ju precisera sjöpirat så man inte blandar ihop det med luftpirater... Du vet från serien Luftens hjältar.

Anonym sa...

Ordet sjöpirat behövs, för det ensamma ordet pirat betecknar numera någon som bryter mot lagar om copyright.

Anonym sa...

Rövarpirat menade de förstås....


...öhhh

Anonym sa...

Eftersom somaliska pirater någonstans i förlängningen, det anar DNs journalister, är fiendens fiende, dvs emot USAs intressen, så krävs det någon form av "problematisering" i beskrivningen av dem. Och därmed eftersom vi rör oss på den afrikanska kontinenten nyspråk avskalat postkolonialism och orientalism. Ingen lätt nöt att knäcka.
- Jag tror jag har det, sjöpirater!

Krigsblogg 2007 sa...

... här får man lära sig!

/Erik

Anonym sa...

Hej Mr blogger,

Läst din blogg ett bra tag och ja gillar den!
Hoppas du återkommer på nätet med mer bra stories igen snart.

Såg en grej i höstas som jag kom att tänka idag gällande den din Pirat tråd.
Läs det här och fundera på varför vi ger ut svenska pass till vissa....
http://abdullahiraabi.wordpress.com/2008/11/17/pirater-harjar-i-somalia/