tisdag 5 februari 2008

Läget klarnar i Tchad...

Rebellsoldat ur UFDD innan reträtten från N'Djamena

Osvuret är bäst, men hela Tchadincidenten visar alla tecken på att vara ett sådant där Zwischenspiel som den afrikanska nutidshistorien är fullt av. Om jag igår avslutade mitt inlägg i ovisshet, tror jag nu att man kan konstatera att UFDD:s försök att tillvälla sig makten i Tchad definitivt har kommit av sig.

Som bland annat Le Figaro rapporterar hotade Frankrikes president Nicholas Sarkozy idag med att - som det brukar heta - kasta sitt svärd i vågskålen, efter att ha förhållit sig märkligt passiv sedan oroligheterna bröt ut den 2 februari. Sarkozy tycks uppenbarligen ha väntat på att FN:s säkerhetsråd skulle fördöma rebellerna för att på så vis kunna agera med fria händer på den tchadska regeringens sida under Idriss Débu.

Rebellerna, som uppenbarligen stöds av den islamistiska regimen i Sudan, har pressats tillbaka av regeringstrupper, men anklagar också Frankrike för att aktivt delta med flygplan på regeringssidan. Detta skall man nog inte ta alltför allvarligt på. Smärre incidenter av skottlossning mellan franska trupper och rebeller, samt varningsskott från franska helikoptrar har förekommit för att säkra evakueringen av c:a 800 européer, egyptier och armenier, men knappast något mer. Försvarsminister Hervé Morin sade i dag att Frankrike ännu inte ingripit militärt, men däremot "hängt ett Damoklessvärd över rebellernas huvuden". Emellertid har händelserna även resulterat i en mindre flyktingvåg på c:a 20000 människor av företrädesvis kristna tchadier ur sara-stammen, som lämnat huvudstaden N'Djamena (f.d. Fort Lamy) för att söka skydd i det närbelägna Kamerun. Trots mycket små resurser har Kamerun här agerat både generöst och effektivt.

Regeringsstyrkornas återkomst, hotet om en fransk vapeninsats, samt ett entydigt diplomatiskt nederlag i såväl FN, som den Afrikanska Unionen, har nu fått UFDD och dess ledare Mahamat Nouri att vädja om fred (vilket även rapporteras i DN och Svenskan). Om man följer rebellernas uttalanden blir bilden ganska klar: i söndags sade man att "huvudstaden var intagen"; i går sade man att man "utfört en strategisk reträtt för att snart slå till igen"; och idag ber man om "eldupphör"... Ingen människa som någon gång varit inblandad i ett slagsmål på en skolgård eller en krog kan undgå att förstå precis vad det här handlar om: rebellerna har fått stryk!

Vad har då Frankrike för militära resurser i Tchad? Sedan 1986 har man ett säkerhetsavtal med den forna kolonin som stipulerar närvaro av fransk trupp. Styrkans huvuduppgift har framför allt varit att skydda landet från libyska aggressioner. Enheten går under namnet "Dispositif Epervier" (Styrka "Sparvhök") - ett namn som går tillbaka till andra världskriget då general de Gaulles Fria franska styrkor hade en truppstyrka med denna beteckning på plats i Frort Lamy. Epervier består av c:a 1200 man infanteri och en "flygflottilj" på sex Mirage F1, en C-160 för transport, samt tre helikoptrar av Puma-typ. Huvudelen av styrkan är förlagd till huvudstaden, men man har även mindre poster i öst (Abéché) och i norr (Faya Largeau). Dessutom förstäktes Epervier under lördagen med 150 man marininfanteri ur 3e RPIMa (Régiment de parachutistes d'infanterie marine), som flögs in från Libreville i Gabon, där Frankrike håller elitformationen 1ere BIM (Battalion d'infanterie marine). Det där låter kanske inte så mycket men är, enligt en belgisk bekant med militär erfarenhet från "afrikanska fälttåg", tydligen fullt tillräckligt för att kunna besegra det mesta som afrikanska rebeller mellan Sahara och Oranjefloden kan tänkas ställa upp med - om man nu bara får politikernas tillåtelse.

Hur som helst: om upprorsförsöket nu har runnit ut i sanden innebär detta givetvis en förlust för UFDD, även om jag räknar med att denna organisation kommer att dyka upp igen inom något år, kanske under annat namn. Men framför allt innebär det en förlust för den sudanesiska al-Bashir-regimen och dess stormrika whabbitiska uppbackare i Saudiarabien. Om al-Bashir hade ett syfte med att stödja UFDD handlade det om att förhindra EU från att placera ut insatsstyrkan Eufor - en franskdominerad enhet i brigadstorlek (och med 200 svenska skyttesoldater) som skall säkra en försörjningskorridor in i Darfurprovinsen. Al-Bashir har alltså ännu inte fått helt fria händer att fullborda sin folkmordspolitik mot de svarta invånarna i sitt land.

Inga kommentarer: