torsdag 11 september 2008

Den 11 september 2008, Jan Blomgren och Pakistan...

Den 11 september

Det är årsdagen av radikalislamisternas terrorangrepp mot Förenta Staterna (och på sitt sätt den yttersta orsaken till att denna blogg överhuvudtaget existerar). Pressen ihågkommer detta alltefter förstånd och redaktionell inställning.

I Svenska Dagbladet skriver bland annat utrikesreportern Jan Blomgren en artikel om vad som numera utgör den centrala fronten i kriget mot terrorismen (eller "det långa kriget", om ni så vill), nämligen Pakistan.

Blomgren är en av de få svenska utrikespolitiska reportrar som det överhuvudtaget är mödan värt att ta på allvar (det finns ett par till, men sannerligen inte så många) och hans Fingerspitzengefühl (eller vad man skall kalla det) har lett honom till att betona betydelsen av Pakistan som den kanske viktigaste komponenten vad gäller att föra "det långa kriget" till ett framgångsrikt slut. Blomgren har en hel serie insiktsfulla artiklar om Pakistan "under västen"...

Dock ställer jag mig en smula frågande till ett par av de slutsatser han drar i dagens epistel.

Bland annat står det följande:

Under sju år har mannen som planerade 11 september, Usama bin Ladin, klarat sig undan alla amerikanska försök att fånga honom. När nu president George Bushs mandatperiod närmar sig sitt slut görs ett nytt desperat amerikanskt försök.

Jag hävdar bestämt att den senaste tidens aktiviteter inte har att göra med jakten på bin Ladin eller utgör "ett nytt desperat [sic!] försök" att klippa terrorfursten innan Bush avgår som president. De flesta attacker har skett nära gränsen och i Nord- och Sydwaziristan (om bin Ladin finns någonstans finns han i Chitral-området, betydligt längre norrut). Det är uppenbart att de har att göra med försök att störa kraftsamling och ledning bland talibanstyrkorna i samband med deras räder in på afghanistanskt territorium. Det tycks också vara fallet att Bush har medgivit gränsöverskrivande operationer efter tryck från lokala amerikanska förbandschefer och att det inte handlar om ett initiativ som kommer från Vita huset eller Pentagon. Att Blomgren skriver att attackerna riktats mot Haqqani och Nazeer visar ju att det inte handlar om något "desperat" försök att fånga bin Ladin.

Vidare ser det nästan ut som om Blomgren köper de pakistanska uppgifterna om alla "civila" dödsoffer rakt av. Det är ju ett bekant faktum att amerikanska räder över gränsen aldrig någonsin lyckats slå ut några militära mål, om man nu skall tro de pakistanska uppgifterna - man har enbart kollateralskadat "oskyldiga" civilpersoner. Amerikansk trupp har tydligen lyckats med den krigshistoriska bedriften att vid sina angrepp under nästan ett decennium uteslutande ha dödat kvinnor och barn. Det är inte utan att man blir imponerad...

Blomgren har vidare intervjuat statsvetaren Sten Widmalm - en person som också jag sätter ett stort värde på som kännare av förhållandena i området. Men den slutsats man kommer fram till handlar om ett slags allmän "oro" för att den demokratiska utvecklingen tycks vara i fara i kölvattnet av de amerikanska angreppen. Hela artikeln andas inställningen att amerikanarna - åter igen - inte vet vad de håller på med, utan bara bombar hej vilt, vilket får som resultat att Bush-administrationen motverkar sina egna intressen.

Så här tror emellertid jag att det förhåller sig:

CENTCOM vet mycket väl att den pakistanska regeringen vare sig vill eller kan förhindra talibanernas och Al-Qaidas ökande inflytande i stamdistrikten och Northwest Frontier Province. Man vet också att så länge som terroristerna har en fristad på den pakistanska sidan kan man aldrig vinna kriget i Afghanistan. Man vet också att man lyckades besegra en mycket mer omfattande insurgentrörelse i Irak, bl.a. genom det faktum att denna inte hade en fristad på andra sidan en nationsgräns.

Man har uppenbarligen ställt sig frågan vad som är viktigast - att vinna kriget i Afghanistan eller undvika att såra pakistanska känslor. Man har enligt mig bestämt sig för att det förra alternativet är det viktigaste och som Blomgren noterar: skickat en hangarfartygsgrupp under ledning av flaggskeppet USS Ronald Reagan för att utöka den potentiella eldkraften.

Vi vet också att detta är en modell som bägge presidentkandidater - demokraternas Barack Obama och republikanernas John McCain - förespråkar.

Uppenbarligen har man i praktiken avskrivit Pakistan som en effektiv allierad i kriget mot terrorismen.

Enligt min mening är detta inte en dag för tidigt.

6 kommentarer:

Anonym sa...

Jag reagerade också på svenskans ordval "desperat" om USA:s jakt på bin laden. Vilka läsare är det man försöker ställa in sig hos? Även om man intar en negativ hållning till denna jakt är "desperat" ett ordval som illvilligt antyder att det hela skulle vara gjort i hastigt mod och dessutom meningslöst i någon vid bemärkelse, osäkert och luddigt vilken. Men så typiskt för det som jag om än motvilligt kallar mediavänstern men som likt förbannat är en mediavänster.

Krigsblogg 2007 sa...

Just det: Jag blev faktiskt förvånad eftersom det ändå handlade om en artikel av nämnde Blomberg...

/Erik

Anonym sa...

du verkar inte fatta att Busch dödar civila! människor som inte har ett dugg med kriget att göra. du tycker tedligen att det bara är bra. Eller?

Krigsblogg 2007 sa...

Till anonym 2:

Ja, just det: "Busch" kanske dödar civila...

Men nu är det så här: något av det mest blodiga som finns är insurgentbekämpning (typ bekämpning av terrorister) eftersom fienderna gömmer sig bland civilbefolkningen.

Och det är också så att USA:s president inte är vald för att beskydda civilbefolkningen i ett annat land (typ: Pakistan) utan för att försvara den egna nationens medborgare och intressen.

Vad jag skulle vilja säga till dessa "civila" som stryker med i diverse insatser mot terroristnästen i Pakistan är att de egentligen borde ha inrapporterat närvaron av kriminella element i deras närhet till pakistansk polis så att de kan omhändertas av lokala rättsvårdande myndigheter... Nu har de inte gjort detta och kan faktiskt få skylla sig själva!

Vad i h-e gör egentligen dessa "civila" i samma hus som ledningsgarnityret till talibanrörelsen och Al Qaida ffrån första början?

/Erik

Anonym sa...

Du kan säga vad du vill men Bush har ingen rätt att bomba i Pkistan. Han är precis som Hitler (fast värre) eftersom folk lyssnar på honom som "liberala" Svenska Dagbladet.

Krigsblogg 2007 sa...

Till anonym 2 (för jag antar att det är du igen):

Skulle Bush inte ha rätt att "bomba" i Pakistan? Jo, det är precis vad han har rätt till...

Grunden för all folkrätt (dvs de regler som styr mellanstatliga förhållanden) handlar om de suveräna entiteternas ("nationalstaternas") rätt till självförsvar. Om terrorister från Pakistan angriper mål i Afghanistan har de senare rätt att vidta de metoder de kan för att stoppa detta. Framför allt om grannlandet inte kan /eller vill) göra detta.

Det står också den förfördelade parten (i detta fall Afghanistan) fritt att i mån av bristande resurser bjuda in en allierad för att hjälpa till med detta. Det har man gjort och därför är USA och Natostyrkorna (och Sverige!) på plats.

Folkrätten ger den förfördelade parten all rätt att slå tillbaka (med hjälp från andra) på andra sidan en nationsgräns om denna nation inte kan förhindra angrepp från att ske. Och detta är precis vad som äger rum.

Folkrätten är ju ett instrument för att hävda de suveräna parternas ("ländernas") mölighet att existera och inte ngn j-a självmordspakt...

Slutsats: i enlighet med internationell rätt har "Bush" full rätt beordra insatser på andra sidan den pakistanska gränsen; antingen för att försvara Afghanistan; eller för att förfölja kriminella organisationer vars syfte är att skada amerikanska intressen i den mån pakistanierna själva inte förmår komma till rätta med dem.

(Herregud vad jag älskar folkrätt!)

/Erik