fredag 28 mars 2008

"Den största katastrofen i amerikansk historia"

Madeleine Albright

Madeleine Albright - för närvarande engagerad i Hillary Clintons presidentvalskampanj och tidigare amerikansk utrikesminister under president William ("Bill") Clintons andra presidentperiod (1997-2000) - kritiserade den nuvarande presidenten George W. Bushs Irakpolitik i ett föredrag på Floridas delstatsuniversitet under gårdagen.

Och det var ingen försiktig kritik hon hade att komma med. Så här sade hon bland annat:

"Jag är rädd att Irak kommer att gå till hävderna som den största katastrofen någonsin inom amerikansk utrikespolitik. Jag vet att detta är stora ord, för det betyder nämligen att jag tycker att det här är värre än Vietnam - dock inte i termer av antalet stupade amerikaner, eller antalet irakier vis-à-vis vietnameser, utan i termer av oförutsedda konsekvenser. Och den största oförutsedda konsekvensen är Iran. Jag tror man kan säga att Iran faktiskt har vunnit Irakkriget."

Visst. Fru Albright har rätt i att de två krigen inte kan jämföras med varandra. I Irak stupar c:a 800 amerikanska soldater per år - i Vietnam handlade det om 10.000! Och Iran har inte vunnit någonting så länge som Västmakterna har kvar sina styrkor i landet mellan Eufrat och Tigris.

Trots sin långa erfarenhet av internationell politik hade hon dock ingen lösning att komma med

"De amerikanska trupperna är både lösningen på och roten till problemet. De utgör ett slags flugpapper som drar till sig alla som hatar oss".

Detta är enligt min mening den bästa kritik som Operation Iraqi Freedom kan få: fienderna lockas till en och samma plats där man lättare kan döda dem.

2 kommentarer:

Anonym sa...

Visst kan krigen inte jämföras med varandra, men du har fel angående dödade amerikanska soldater. I början dog det inte alls 10.000 / år utan långt färre. Eller räknar du med alla USA-soldater som begick självmord efter hemkomsten? Det är inte att glömma att 5 miljoner vietnameser dog under kriget, eller var åttonde invånare!

Med tanke på irakiernas inställning till okupationsmakten är det frågan om USA kommer lämna nu med bara 1 miljon döda irakier och 4.000 amerikaner eller om 5 eller 10 år med många fler döda irakier och amerikaner.

Hela irakprojektet är en katastrof från början till slut. "Stay the course" i detta läge är riktigt korkat. Madeleine Albright vet vad hon talar om, Clinton gick aldrig in i några krig utan en seriös exit strategy. Bushs planeringsförmåga inger så mycket förtroende att jag inte ens skulle låta mannen skifta däck på min bil.

Krigsblogg 2007 sa...

Hallå där anonym. Så här räknade jag: i runda slängar har vi att göra med 60.000 stupade amerikaner under Vietnamkriget. Dessa stupade företrädesvis under den tid då USA utförde landoperationer med marktrupp, dvs 1963-69... Det var det jag menade.

Vad gäller fru Albrights egen inställning till kriget har den - precis som Hillarys - ändrats så till vida att hon var för det innan hon var emot det.

Jag träffade henne faktiskt en gång på en bar i Washington i början av januari 2003. Jag passade på att tacka henne för att hon hade hjälpt till att driva på Clintonregimen att ta till vapen i samband med Kosovo. Hon lät då antyda att Tony Blair kanske hade det största inflytandet över att USA faktiskt ställde upp. Jag vet inte om hon skämtade, men ändå...

Fru Albright var mycket trevlig och jag har den största respekt för henne, men jag anser inte att Irakkriget är någon "katastrof". Det är ett jäkla krig, helt enkelt... Och sådana bör man försöka vinna. Hur som helst är ett tillbakadragande det sämsta man kan göra utifrån våra intressen här i väst (som jag ser det).

Därutöver är jag så pass mycket traditionalist i dylika frågor att jag inte är anhängare till något slags "Powelldoktrin" om "exit strategies". Inget krig är likt något annat, därför anser jag det orealistiskt att binda upp sig med sådana. Som Albright påpekade i sitt anförande: det finns fullt av oförutsedda konsekvenser...

/Erik